söndag 15 november 2015

Att trä tråden rätt i Husqvarna C.B.

Detta inlägg är till Sebb och andra som undrar hur det fungerar.  De flesta symaskiner följer i stort sett likadana principer för att trä tråden men ofta finns det någonting som skiljer dem åt och det är ofta den där lilla detaljen som gör att det blir omöjligt att sy. Tråden leds från trådrullen genom olika hakar, skivor, öglor och skåror för att man ska få till rätt spänning i tråden och att maskinen ska kunna mata fram i lagom takt. Några maskiner träds på framsidan andra från baksidan och ibland hittar man en maskin där nålen träds från höger sida medan en annan ska få sin tråd trädd genom nålen framifrån. Har man ingen bruksanvisning får man prova sig fram. Här kommer en liten beskrivning för er som har en Husqvarna C.B.




Placera trådrullen på sin plats uppe på maskinen (det finns minst ett metallstift på maskinen "rygg"). Dra sedan tråden genom frontplåtens bakre skåra (nr. 1). Det är här det kan vara lite lurigt med C.B.:n eftersom det finns en skåra i frontplåtens främre sida också men den använder man som trådledare när man ska spola ny tråd på underspolen.
Låt tråden bakifrån gå in mellan trådspänningsskivorna (nr. 2), vidare runt under och när den kommer på framsidan av skivorna låt den löpa uppåt och lägg tråden fram över ledstiftet (nr. 3).
Sedan ska tråden vidare in i trådlyftarfjädern, den är den lilla tunna ståltrådsringen som sitter framför trådspänningsskivorna (nr 4). Det är bara att dra tråden uppåt när den ligger under öglan så åker den in på sin plats.
Efter det ska tråden träs in i trådlyftarens hål (nr. 5). Trådlyftaren rör sig upp och ned under tiden man syr. Det är viktigt att den ställs i sitt översta läge när man trär maskinen eller när man tar ut det man sytt ur maskinen. Här har jag ställt den nära trådspänningen så att alla delar kom nära varandra och man ser trädningens "kurva".
Från trådlyftaren (nr. 5) ska tråden vidare genom den trådledare som sitter på frontplåten (nr. 6). trådledaren är öppen i ena sidan så det gäller bara att dra tråden längs frontplåten och dra mot öglan så faller den lätt in på sin plats.
Sista momentet är att lägga tråden bakom trådledaren på nålstångens övre del (nr. 7) och sedan trä nålen. Nålen ska träs från vänster till höger på Husqvarna C.B.
Fånga upp undertråden genom att vrida balanshjulet mot dig. och samtidigt hålla i övertrådens ände. Balanshjulet ska alltid dras fram mot den som syr annars finns det stor risk att tråden går av. Min C.B är väldigt känslig för det, så fort jag råkar trampa den i fel riktning så brister tråden. Till sist en bild utan siffror och text så det syns lite tydligare.






fredag 28 september 2012

Symaskinen bildar stygn med mekanisk magi

I ett tidigare inlägg skrev jag lite om hur stygnen bildas med hjälp av den griparm som sitter runt skytteln med undertråd. På ett för mig nästan magiskt sätt skapar maskinen stygn efter stygn utan att jag egentligen begriper hur det går till. En övertråd och en undertråd - och om och om igen går de omlott och övertråden fångar upp undertråden och tar med den.... och ja, på något mystiskt sätt fungerar det. Nu har jag hittat en jättebra pedagogisk tysk beskrivning på Youtube så att jag nästan begriper hur det går till. Fast visst är det magiskt?
På bilden syns utklippta delar till en toile, en provklänning,  för att se om symönstret passar innan jag klipper till i det riktiga tyget. Där plagget ska sys ihop har jag markerat sömmarna med långa maskinsydda tråckelstygn. På det viset syns sömlinjerna (och känns!) på varje dels båda sidor.

torsdag 23 februari 2012

Med handsöm och lite symaskin


För flera år sedan började jag sy den här dräkten med inspiration från medeltida kvinnokläder. Nu är den klar. Den inre klänningen är av oblekt linne och den yttre av ett mjukt fint ulltyg. Linneklänningen har jag sytt ihop på maskin men detaljerna har jag sytt för hand. Fållat och sytt i ärmar med kaststygn och efterstygn.
Runt halsringning och sprund har jag gjort läggsöm. Tråden till läggsömmen har jag tvinnat ihop av lite blandade lintrådar i olika färger som jag sedan sydde ner med enkla stygn av silkestråd med jämna mellanrum. Snörhålen är sydda med knapphålsstygn med en grön silkestråd. 


Samma typ av snörhål har jag gjort i sidorna på ullklänningen. De djupa ärmhålen var mode under senare delen av 1300-talet och kallades ibland för djävulsfönster av de som ogillade modenycket. Dräkten ska kunna användas av olika kvinnor därför gjorde jag den på detta sättet för att ge den en mer flexibel passform till olika kroppar.

När jag fållat ullklänningen har jag använt en tunn ulltråd. Egentligen ett vävgarn som jag en gång i tiden vävde ullgardiner av. Efsingarna som blev över när jag klippte ner väven har jag sparat och nu kom de till användning. Jag har sytt med små förstygn så att sömmen blir synlig även på rätsidan runt halsringning och ärmhål men fållat runt nederdelen mer osynligt. Det ockragula ulltygen var mycket behagligt att sy i.

Symaskinen Prinzess på prinsessans födelsedag


 Prinzess har stått i ett förråd och lagret av smuts och damm har singlat ner under åren och lagt sig som ett brunmurrigt täcke över maskinen. Nu har den tillslut kommit ut i ljuset. Eftersom Sverige har fått en ny liten prinsessa idag tyckte jag det passade att lägga in en bild på min nya symaskin, en riktig retroprinsessa. Jag fick den i måndags och har inte hunnit göra rent den.
Jag vet inte var den är gjord och inte när, men troligen är den från 50- eller 60-talet och kanske är den tillverkad i Japan. 

måndag 13 februari 2012

Snabbknäpparen som slog igenom

För exakt ett hundra år sedan, den 13 februari 1912, skriver Else Kleen om Snabbknäpparen i Stockholms Dagblad. Else Kleen skrev modereportage och böcker om kläder under flera decennier i början av 1900-talet, oftast under pseudonymen Gwen. Hon var också engagerad i kampen för kvinnlig rösträtt tillsammans med flera av dåtidens kvinnliga journalister som t ex Elin Wägner. I reportaget om snabbknäpparen (blixtlåset) lyckas hon på ett humoristiskt sätt få in både mode och politik.




"I ett tal för damerna framhöll för en tid sedan Oscar Bæckström att han för sin del inte kunde gå med på politisk rösträtt för kvinnorna innan dessa lärt sig att knäppa sina egna klädningar utan andras hjälp. Med den modesmak som för närvarande härskar, hade väl F.K.P.R. inte stora utsikter att nå fram till sitt mål, om rösträtten skulle förbindas med ett sådant villkor. Nu har emellertid utsikterna betydligt ljusnat, tack vare en genialisk uppfinning af en svensk-amerikan, hr P.A. Aronson.
Det är nu omkring två år sedan uppfinningen gjordes. Sedan dess har uppfinnaren vidtagit flera förbättringar hvilka äfven patenterats i alla länder. Under det senaste året har en fabrik byggts i Paris och som representant för hr Aronson har en ung svensk affärsman i Paris, hr Alfred Zetterqvist anländt till Stockholm för att arbeta in "snabbknäpparen" eller "allknäpparen" - i Frankrike kallas den "Le ferme-tout - här i Sverige. Dramatiska teaterns direktion har redan skyndat att köpa ett parti af artikeln för att använda den på klädespersedlarna vid hastig omklädsel. "
Hon fortsätter skriva om olika sorters snabbknäppare (till kläder och till tält bl a) och avslutar sedan alltihop med:
"Snabbknäpparen synes ha stora betingelser för att vinna mark i vår brådskande och nervösa tid, i all synnerhet under det kvinnomode som nu råder."
Och visst fick Gwen rätt, idag känns det svårt att tänka sig en vardag utan snabbknäppande dragkedjor. Dragkedjan, blixtlåset, snabbknäpparen- finns det fler namn?

F.K.P.R är förkortning för Föreningen för kvinnans politiska rösträtt, en förening som bildades 1903. På programmet stod: rösträtt och valbarhet för svensk kvinna på samma villkor som för svensk man.Genom att för övrigt vara politiskt neutrala kunde de ena gifta och ogifta kvinnor ur alla samhällsklasser. Efter 5 år 1908 hade de 10 000 medlemmar.  De samlade under ett flertal tillfällen in stora mängder namnunderskrifter som stöd för sina krav. 1907 fick de ihop över 140 000 namn och 1914 samlades över 350 000 namn in för att påverka den politiska makten.
Föreningen upplöstes 1921 då kvinnlig rösträtt var genomförd.

fredag 28 oktober 2011

Mode utan midja

På Malmö museum har de en utställning om 20-talsmode som de kallar Mode utan midja. Skulle vara roligt att se den utställningen men om det inte blir av så kan man roa sig med deras blogg. Fina bilder på klänningar och andra kläder från tiden. Hattar, skor och smycken finns också med. De skriver även en del om hur de konserverar kläderna innan de kan visa upp dem.
 Josefine Bengtsson på Malmö museer har fotograferat de fina modeskisserna från franska modehuset Maison Jenny. Varje säsong skickade de skisser av sina modeller till grevinnan Hamilton i Skåne. Hon var en trogen kund hos dem. Jag undrar om någon av klänningarna på bilden blev uppsydda?

tisdag 18 oktober 2011

1917 års modefilm

Längst ner på sidan har jag lagt in en liten film med en modell som visar skor, klänningar och hattar från 1917. Visst är hon fin när hon långsamt snurrar runt framför kameran. Kanske har hon musik till för ibland verkar det som om hon rör sig i rytm. Missa inte hatten med flor och små bandbitar som dekor!

Jag la in filmen längs ner för jag förstod inte riktigt hur man gör för att få in den i detta inlägg. Någon som vet?

torsdag 6 oktober 2011

Spänning

På nya moderna symaskiner behöver man inte ställa in trådspänningen själv - om man ens kan göra det! Allt är numera automatiserat och digitaliserat, tryck på pekskärmen vilket  stygn och tygtjocklek du tänkt sy med så väljer maskinen själv hur trådspänningen ska vara. På de gamla symaskinerna får man experimentera lite för att hitta rätt. På min gamla Husqvarna CB sköter man trådspänningen med en skruv som som ökar och minskar trycket på den spiralformade fjädern som i sin tur trycker till de två skivorna som övertråden passerar genom. På halvgamla maskiner finns det ofta en numrerad skala som man vrider runt . Principen är den samma även om spiralen då ofta är dold. 

onsdag 5 oktober 2011

Husqvarna CB

Husqvarna CB började tillverkas i början av 1900-talet (1902/1903). C.B. står för Central Bobbin, symaskinen har en rund spole för undertråden istället för de båtformade skyttlar som fanns i  många av de tidiga symaskinerna. Maskinen syr enbart raksöm och det kan den göra både framåt och bakåt. 1934 slutade man göra den här modellen och ersatte den med Husqvarna CB-N klass 12. 

Trampa eller handveva symaskinen fick man göra fram till 20-30-talet då den elektriska motorn började slå igenom. Min Husqvarna C.B. trampmaskin har ett förflutet i Karlsborg och andra orter i Västergötland. Den hade stått oanvänd i en massa år när jag övertog den men efter en ganska lätt rengöring (borsta bort ingrott damm i spolhus och matartänder mm) och oljning (obs! använd bara Symaskinsolja) av alla rörliga delar så syr den jämnt och fint igen. 


Här ser man spolkapseln införd i spolhuset.  Rätt införd ska den lilla tappen eller piggen som pekar snett uppåt i spolkapselns översida finna sin plats i överdelen av spolhuset. Det brukar klicka till när den hamnar rätt. Den runda spolen med undertråden sitter dold där inne och övertråden förs ner av nålen, fångas upp av en griparm i spolhuset och förs runt undertråden och på ett alldeles mekaniskt och för mig alldeles magiskt sätt har ett stygn bildats. Och detta gör maskinen om och  om igen, tusentals små välformade stygn.

måndag 3 oktober 2011

Pariser Chic från 1951

En modejournal på svenska och franska från 1951med mönster som bilaga. Mönsterarket är fyllt med olika linjer som symboliserar de olika klänningarnas mönsterdelar. Det är inte lätt att hitta rätt i virrvarret!

lördag 1 oktober 2011

Sytips från 1954

Husqvarna och Sandrews gjorde 1954  "en sömnadskurs för ambitiösa symaskinsägare" Med sick-sack längs raka sömmar. Länken går till Filmarkivet där man kan titta på filmen - fast då måste man nog ha ett mycket snabbt bredband... mitt mobila bredband klarar inte av att visa filmen utan att hela tiden stanna för att buffra. Tyvärr blir det hackmat av hela filmen. Man kan ju undra vad de tänkt på när de gjort den så tung. 

Allers mönstertidning 1919



Cape kommer tillbaka i modet då och då. Här några varianter från 1919.







1917 års modefilm